13:55
Scenario: Jag och Gustav sitter hemma hos honom och äter pasta vid tretiden på torsdagsnatten. Vi är båda rätt berusade och Gustav berättar stolt om att han minsann har styrt upp sin blogg ordentligt, den har blivit en musikblogg och han har börjat ha en följetong. Jag är otroligt imponerad av allt vad uppstyrt heter och säger att jag minsann också ska börja blogga seriöst. Det känns faktiskt helt rätt!
Vad hände?
Nu sitter jag här igen och har inte uppdaterat på tre dagar. Jag är ju sämst. Till mitt försvar har jag i alla fall haft väldigt mycket för mig de senaste dagarna. Eller, jag har snarare varit väldigt mycket full de senaste dagarna. Coctailparty hemma oss Katarina på onsdagen - tjejsnack, rödvin och klädbyten (jag gick därifrån med en fantastisk rutig skjorta, halsband, en chockrosa mössa med matchande halsduk och en snortajt Jesus is my homeboy-tröja och kunde inte vara nöjdare). Den tjejiga stämningen var på topp, och kvällen kunde knappast ha fortsatt på annat sätt än på fest med ett gäng ubåtsofficerer och en kruka sangria. Helt klart värt.
Jag vaknade tidigt på torsdagsmorgonen och mådde rätt dåligt, fullt förståerligt. Jag åkte till skolan, gick på Kung Oidipusseminarium och kände att livsandarna började återvända. Sedan åkte jag hem till Katarina och skrev ett par låtar, mötte Gutti, drack en Kung och gick på journalistfest på Södertörn. Vi hade sjukt trevligt, trots (eller kanske på grund av) att vi bara umgicks med varandra, drack mängder med öl och sjöng Destiny's Child och Meatloaf på Singstar. Sedan åkte vi hem till honom, åt pasta och bråkade om Israel.
När jag vaknade på fredagen var Gutti inte hemma. Han hade åkt till skolan och lämnat mig med nycklarna till lägenheten. Jag satte på mig hans skor och gick ner och lekte i Larsberg ett slag. På eftermiddagen åkte jag in till stan och drack öl med Moa på Kinesen (ett desperat men otroligt trevligt försök att skapa lite John Ajvide Lindqvist-känsla i våra liv). Hem, middag, öl med Katarina på La Habana och sedan - ubåtsofficersfest, igen! Det var fest med Astrid Lindgren-tema på Karlbergs slott och allting kändes nästan för sjukt för att vara sant. DJ:n hade nog legat i en simulerad skyttegrav lite för länge och spelade en blandning av technodängor anno 2004 och schlagerhits (och då pratar vi inte ABBA och Herreys utan Linda Bengtzing och Lena PH). Helt fantastiskt. Efterfesten hölls i någon sorts studentkorridor, och det var ungefär där som jag och Katarina spårade totalt. Till slut hittade hon i alla fall en kille som sjöng Queen och jag vinglade hem i natten.
Idag är det lördag. Idag kommer det att hända spännande grejer. Men jag kan inte berätta om det nu. Jag berättar sedan.
PUSS!
Vad hände?
Nu sitter jag här igen och har inte uppdaterat på tre dagar. Jag är ju sämst. Till mitt försvar har jag i alla fall haft väldigt mycket för mig de senaste dagarna. Eller, jag har snarare varit väldigt mycket full de senaste dagarna. Coctailparty hemma oss Katarina på onsdagen - tjejsnack, rödvin och klädbyten (jag gick därifrån med en fantastisk rutig skjorta, halsband, en chockrosa mössa med matchande halsduk och en snortajt Jesus is my homeboy-tröja och kunde inte vara nöjdare). Den tjejiga stämningen var på topp, och kvällen kunde knappast ha fortsatt på annat sätt än på fest med ett gäng ubåtsofficerer och en kruka sangria. Helt klart värt.
Jag vaknade tidigt på torsdagsmorgonen och mådde rätt dåligt, fullt förståerligt. Jag åkte till skolan, gick på Kung Oidipusseminarium och kände att livsandarna började återvända. Sedan åkte jag hem till Katarina och skrev ett par låtar, mötte Gutti, drack en Kung och gick på journalistfest på Södertörn. Vi hade sjukt trevligt, trots (eller kanske på grund av) att vi bara umgicks med varandra, drack mängder med öl och sjöng Destiny's Child och Meatloaf på Singstar. Sedan åkte vi hem till honom, åt pasta och bråkade om Israel.
När jag vaknade på fredagen var Gutti inte hemma. Han hade åkt till skolan och lämnat mig med nycklarna till lägenheten. Jag satte på mig hans skor och gick ner och lekte i Larsberg ett slag. På eftermiddagen åkte jag in till stan och drack öl med Moa på Kinesen (ett desperat men otroligt trevligt försök att skapa lite John Ajvide Lindqvist-känsla i våra liv). Hem, middag, öl med Katarina på La Habana och sedan - ubåtsofficersfest, igen! Det var fest med Astrid Lindgren-tema på Karlbergs slott och allting kändes nästan för sjukt för att vara sant. DJ:n hade nog legat i en simulerad skyttegrav lite för länge och spelade en blandning av technodängor anno 2004 och schlagerhits (och då pratar vi inte ABBA och Herreys utan Linda Bengtzing och Lena PH). Helt fantastiskt. Efterfesten hölls i någon sorts studentkorridor, och det var ungefär där som jag och Katarina spårade totalt. Till slut hittade hon i alla fall en kille som sjöng Queen och jag vinglade hem i natten.
Idag är det lördag. Idag kommer det att hända spännande grejer. Men jag kan inte berätta om det nu. Jag berättar sedan.
PUSS!
Kommentarer
Trackback
