OH (YOU) PRETTY THINGS

Januari: Jag inledde min sista termin på gymnasiet. I övrigt dansade jag mest. Här på Spy Bar.


Februari: Jag minns inte så mycket av den här månaden heller. Jag var nog full en del. Bland annat på Emma och Katarinas kalasroliga båtfest (bilden).


Mars: Måsen hade premiär och jag mer eller mindre bodde på Sagateatern. Ibland flydde jag därifrån sent på natten och gick ut och dansade. Då såg mitt hår ut såhär, ungefär.


April: Studentskivetiderna satte igång på allvar. På min egen var jag utklädd till någon sorts glittrig, burlesk zebra. I övrigt kämpade jag på i skolan och anordnade en mycket fin påskfest.


Maj: Jag, Helena och Clara åkte till Cypern och fick uppleva sol, bad, kulturkrockar och "One night in Napa". Den nalkande studenten började kännas i hela kroppen.


Juni: Jag tog studenten och var full och glad som aldrig förr. En vecka senare åkte jag till Italien med fantastiskt sällskap. En underbar inledning på vuxenlivet.


Juli: Arvika tog nästan kål på mig. Det var fantastiskt. Under resten av juni jobbade jag en massa. Och hade ångest.


Augusti: Jag levde på att jobbet snart var slut. Var i allmänhet ganska låg, men då och då ljusnade jag upp. Som denna kväll på Bombardier. Höjdpunkten var ändå Way Out West. Åh.


September: En fantastisk höst inleddes med kräftskiva på Gärdet. Jag fyllde år och började plugga litteraturvetenskap.


Oktober: Jag och Gutti åkte till London! I övrigt så mådde jag mest riktigt bra. Skolan var fantastisk, och resten av livet med.


November: Jag dansade, dansade och dansade. Blev full med Scales och snattade. Gick på konstiga, coola och roliga fester. Ännu fler, konstigare efterfester. Och så sjöng vi karaoke.


December: Årets sista månad följde i de tidigares fotspår. Jag vände upp och ner på dygnet, umgicks med folk jag tycker om och skedade en massa. Dansade och drack GTs på julafton och fortsatte sedan i ett andetag genom mellandagarna, innan jag firade ut året med damerna ovan i Falun.

Såhär i backspegeln är det hemskt svårt att minnas vad som egentligen hände under de 12 månaderna som gått. Åtminstone de specifika händelserna. Det jag minns är alla skratt, all dans, all öl och all tid jag spenderat med mina fantastiska vänner. Hur jag har har dansat alldeles för mycket och alldeles för sent, och ändå faktiskt lyckats göra något med mitt liv. Tagit studenten, jobbat, pluggat. Jag känner mig nöjd med 2009, som bortsett från min ångestsommar var en så gott som felfritt år. 2010 blir ännu lite bättre.