2010

Jag har faktiskt haft lite ångest inför 2010. Under slutspurten av det föregående decenniet gled jag fram som ett stressat irrbloss på en räkmacka. Hemtentor hit, framtidsplaner dit. Sedan stannade allting upp, och sedan den 23 december eller så har jag levt i en bubbla. Fantastiskt skönt, men så fort bubblan spruckit har jag stått ansikte mot ansikte med den grymma sanningen: Från och med mitten av januari är jag inte litteraturstudent på Södertörns högskola längre. Jag är ingenting, eller arbetslös som det heter på rikssvenska. Jag har verkligen ingen aning om vad jag ska ta mig till. Jag vill resa, men inte på ett par månader. Jag borde jobba, men vet inte var. Jag har ingen plan, och det skrämmer mig som fan. Eller, skrämde kanske är en bättre formulering. För idag började faktiskt paniken släppa lite. För första gången sedan klockan slog nytt decennium känner jag mig taggad och redo att ta tag i min situation. Söka jobb, genomföra sådant som jag velat göra länge. Helt plötsligt känns det som om 2010 kommer att bli ett bra år. Jag kan nämligen göra precis vad jag vill med mitt liv. Resa, jobba, dansa, leva. Det enda jag måste göra är att slå mig själv på käften några gånger och ta tag i saker och ting. Nu kör vi. Men först av allt har jag en hemtenta att skriva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0