OH (YOU) PRETTY THINGS

"Today our grade went to the high school we'll be starting at next year. I'm really excited for it actually; there are a lot of electives and one teacher lets you have hot chocolate. Part of the building is really depressing-looking but it made me feel like I was in a Wes Anderson movie, only it smelled worse (like puberty.) I also tried to get to know the lockers a bit so that if I get shoved into them next year and the years after I'll be able to have a pleasant conversation with them while my bruise heals" http://tavi-thenewgirlintown.blogspot.com/

Jag är trött och mår dåligt på ungefär alla sätt och vis. Utom ett. Länken ovan leder till världens coolaste trettonåring.

Hej. Jag sitter i skolan och läser En midsommarnattsdröm. En himla bra pjäs om jag får säga det själv. Såhär såg det ut när jag såg den på Romateatern år 2002. Ett bra tag sedan med andra ord, men det är kul att upptäcka hur mycket jag fortfarande kommer ihåg. Nu ska jag återgå till läsandet. Puss!

Åh. Egentligen är jag nyvaken, trött och stressad. Men när jag ser på den här glömmer jag bort det. Världens bästa band (nästan), låt (ungefär) och video (typ). Åh. Nu ska jag snart åka till skolan.

idag har jag:

• Tittat på Made
• Promenerat
• Hälsat på får
• Skrivit en obegriplig (men kanske lite arty) Fausttolkning
• Spelat teater
• Druckit ingefärste
• Lyssnat på Makthaverskan, Norah Jones och Velvet Underground.

En ganska overksam dag med andra ord. Usch. Imorgon ska jag:

• Lämna in skrivuppgiften (Faust)
• Gå på seminarium om dramatiskt berättande
• Läsa En midsommarnattsdröm och Macbeth
• Träffa någon jag tycker om (ring mig!)

Nu ska jag sova. Godnatt.

Makthaverskan är säkerligen Sveriges mest hypade band just nu. Om inte kommer de vara det om en vecka eller två. Vad är det då som gör dem så speciella? Jodu, det kan man fråga sig. Kanske är det att de bara har funnits i ett år, och redan släppt sin första kritikerrosade skiva. Kanske är det att de lite tog stafettpinnen från Broder Daniel, som ju spelade sin avskedsspelning på Way Out West för lite mer än ett år sedan. Kanske är det att de också kommer från Göteborg. Kanske att de låter som en blandning av BD, Pixies och Joy Division. Kanske att de spelar i otakt ibland, men ändå är så jävla rockiga. Kanske är det att sångerskan Majas röst är så galet fylld av känsla. För att vara ärlig så kan jag inte säga exakt vad det är. Något är det i alla fall. Har du inte lyssnat, så gör det nu. Det är sällan ny, svensk musik känns så här mycket:

Makthaverskan

Jag bara råkade börja lyssna på Norah Jones senaste skiva The Fall. Och jag fastnade. Jag har alltid tyckt om Norah Jones (det gick väl aldrig att låta bli antar jag, begåvade jävla människa), ända sedan Come Away With Me landade som en atombomb och fullkomligt jämnade hela mellanmjölkssverige med marken år 2002. Trots att nya skivan inte är alls lika jazzig som de tidigare och Norah Jones själv inte lika skönsjungande, trots att de allra flesta troligtvis känner precis tvärt om, kommer jag på mig själv med att känna något alldeles extra när jag lyssnar på The Fall. Att skivan kanske egentligen inte är lika bra som de föregående, men att den är betydligt mer jag. Det är hårdare, svartare, bistrare. Kanske har det något att göra med att Will Sheff från Okkervill River har ett finger med i spelet. I vilket fall som helst gillar jag det.

Norah Jones - The Fall

Som ni kanske har märkt har jag lyssnat väldigt mycket på Vampire Weekend den senaste tiden. Ett ganska lägligt återfall, eftersom deras nya album Contra släpps den 1 december. Jag har redan bloggat om första singeln Horchata (som jag för övrigt älskar), och här kommer ännu en låt från nya skivan. Precis sådan musik som behövs för att peppa till under mörka hösteftermiddagar som denna.

Vampire Weekend - Cousins

dricker äckligt kaffe, läser DN, tänker på dödssynderna, behöver frisk luft.

Jag orkar inte prata just nu. En sak kan säga: Next - Spring Break (/Gay) Edition är livet.
Hahaha. Dessa människor alltså:

Äntligen hemma! Natten har varit lång, trevlig, rolig, fin, jobbig, mysig och mest av allt sjuk. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Nu är jag full och trött och borde nog sova mest. Först kommer en låt som jag just nu inte kan avgöra om den är bra eller inte. Tar med andra ord inget ansvar för detta. Godnatt.

Ellie Goulding - Starry Eyed

Jag sitter och pratar med min fantastiska vän Mimmi som för tillfället bor i Paris. Åh så sugen jag blir på att åka dit och hälsa på. Helst imorgon, men någon gång i januari fungerar också ganska utmärkt. Vad säger du?

När Charlotte Gainsbourg och Beck slår sina kloka huvuden ihop kan resultatet knappast bli något annat än bra. Med facit i hand kan vi säga att en ruffigare version av Pete Yorn & Scarlett Johansson är en ganska passande beskrivning av samarbetet. Låten Heaven Can Wait är fruktansvärt trevlig. Vad som är ännu bättre är videon. Seriöst. SE DEN NU.
Det kommer att göra din dag.

Jag kan aldrig få något vettigt gjort på fredagar. Istället dricker jag mängder med kaffe, smörjer in benen, kollar på 16 and pregnant och peppar inför kvällen. Men snart ska jag rycka upp mig och försöka jobba lite. Typ komma på ett uppslag till en nytolkning av en pjäs.
Frågan är bara vilken jag ska välja?

Silver Jews - Tennessee

Ikväll ska jag gå på rockkonsert. Det är bra, för jag är fruktansvärt sugen på öl.
Vad ska vi lyssna på till dess?

Heja heja! Snart ska jag åka till skolan och lämna in min tenta. Det kan vara det sämsta jag någonsin har skrivit, men just nu är jag för nöjd med att ha avslutat något för att ens bry mig. Ikväll blir det fest!

Jag börjar få lite panik nu. Tiden tickar och jag får liksom inte ihop det här. Jävla hemtenta.

Imorse såg jag på senaste avsnittet av Kobra. Programmet handlade bland annat
om Roy Andersson och hans reklamfilmer.
Fanns det mer sådan här reklam skulle jag kanske kolla på tv.

Vad häftigt det är att vara musikintresserad idag. Vi har Spotify, Myspace, otaliga musikbloggar, Pirate Bay... Att hitta musiken är lätt. Att spela in den är inte mycket svårare. Det räcker faktiskt att lägga ner någon tusenlapp eller två på utrustning för att skapa en hyfsad hemmastudio i sovrummet. Sedan är du bara lite plinkande och någon knapptryckning ifrån att dela med dig av din musik till hela världen.

Missförstå mig rätt. Jag tycker verkligen att utvecklingen är nästan uteslutande fantastisk. Men ibland kan jag inte låta bli att fundera på vad den gör med vår musikkonsumtion, och med kvaliteten på musiken. Själv kan jag spendera timmar åt att söka efter nya spännande band. Jag säger spännande, eftersom de ofta faktiskt inte är så mycket mer än så. Mycket av det jag väljer att skriva om här på bloggen är milslångt ifrån genialiskt. Ibland är det kanske inte ens särskilt bra. Ibland är det mest av allt faktumet att det är något nytt som ger mig den där kicken. För det är en kick det handlar om. En låt, eller kanske bara en remix eller cover, kan ge mig ett enormt lyckorus trots att den kanske inte är tillräckligt bra för att jag någonsin ska lyssna på den igen. Istället är jag snabb att glömma bort och åter igen inleda mitt närmast frenetiska sökande efter något nytt. Jag kan inte hjälpa det. Jag är besatt. Jag är en musikknarkare på fultjack.

Visst överdriver jag. Det är klart att jag inte uteslutande ser musik som en 'slit och släng'-vara. Det är klart att jag under mina irrfärder genom cyberrymden ibland snubblar över något jag verkligen fastnar för. Ganska ofta till och med. Det enda jag säger är att jag ibland kan sakna den tiden då jag kunde spara pengar i flera veckor, för att till slut springa till skivbutiken och köpa den där skivan som jag sparat till, och sedan springa hem igen och stoppa in den i cd-spelaren och lyssna om och om och om och om igen. Istället för att som nu med glasartad blick och darriga händer klicka runt bland Kanye West/Lady Gaga-mashups och den hundraåttonde singer/songwritern från Denver, Colorado. Det jag menar är att jag saknar det där ögonblicket då min knarklangare (läs: någon av de coola expediterna på Pet Sounds) kommer fram till mig och ler, nickar mot Modest Mouse-skivan jag håller i mina händer och säger "jag lovar, det här är bra grejer".

BOB HUND, sci-fi skane, olle ljungström, timbuktu, CHRIS BEACH, allt är musik, tupac shakur, L.T. FISK, bob dylan, jimi hendrix, david sandström, broder daniel, ALF, nordpolen, freeway, johnossi, veronica maggio, the WHITE STRIPES, cornelis vreeswijk, jenny wilson, björn afzelius, familjen, bergman rock, mikael wiehe, DUNGEN, nutid, mattias alkberg, zqaty, wolfmother, philemon arthur & the dung, HÅKAN HELLSTRÖM, belle & sebastian, andreas bertilsson, the GUN CLUB, ted gärdestad, jan hammarlund, kal p. dal, martin kann, RAYMOND & MARIA.

Ovanstående artister anger Isak Falk-Eliasson som sina musikaliska influenser på Myspace. Och ja, Isak låter faktiskt lite som en kombination av nästan allihopa. Eller kanske som ingen alls? Lovande låter han i alla fall. Att han redan uppges ha lyckats med bedriften att bota Per Sinding-Larsen från svininfluensan bådar minst sagt gott inför framtiden. Dessutom är introt till Följ ditt hjärta rätt så fantastiskt.

Isak på Myspace

PSL om Isak